ASR har talat med Ingela Bel Habib

Beteendevetare, som har doktorerat i psykologi i en tvärvetenskaplig ämneskombination med inriktning mot kommunikation, beteende och kultur vid ett franskt universitet. Hon är även utbildad i språk, franska och engelska.
Ingela är för närvarande frilansande forskare och tar uppdrag för olika organisationer, universitet och myndigheter inom områden som rör språkekonomi, handelsfrämjande, export, utbildning, arbetsmarknad, aktörssamverkan, innovation och integration.

ASR har talat med Ingela eftersom vi tittar närmare på området språkekonomi, som visar att språkkunskaper är av stor betydelse för ett företags utveckling och ekonomi.

Vi frågar Ingela Bel Habib:

1. Varför intresserar du dig för språkekonomi?
Sverige är ett litet exportberoende land. För att säkra landets ekonomiska tillväxt och minska sårbarheten inom export och sysselsättningsområden bör inträdeshinder till nya växande marknader reduceras i så stor utsträckning som möjligt. Marknadsspråk är ett av dessa betydande marknadshinder. Med kunskaper i språk kommer goda möjligheter till interkulturell kommunikation, som också är av vikt vid byggandet av affärsrelationer. Jag stämmer av mina tankar och teorier med företags- och nationalekonomer.

2. Hur viktigt är kunskaper i andra länders språk för möjligheterna att göra affärer och exportera svenska varor?
Mycket viktigt. Enligt flera undersökningar använder allt fler små och medelstora företag (SMF) i Europa exportmarknadens specifika språk för att få konkurrensfördelar. I min egen studie om flerspråkig kompetens och export i svenska, tyska och franska SMF har jag kunnat visa att användning av ett större antal marknadsspråk ger fler exportländer, bättre geografisk spridning av exporten, större andel exporterande företag, högre exportomsättningsandel, fler marknadsandelar i BRIC- länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina), fler utlandskunder och större andel utlandsetableringar. Jag har koncentrerat mig på SMF eftersom de är mer beroende av direkta konsumentkontakter och därför behöver kunna kommunicera på respektive lands språk. Större företag har sina färdiga nätverk, där man oftast kommunicerar på engelska.

3. Kan man räkna på språkekonomi i kronor och ören?
Ja, det kan man. På företagsnivå har British Chambers of Commerce visat i en studie över 2000 SMF att bland de företag som investerar minst i språk är det endast 33 % som har en omsättning över 750 000 euro. Denna andel uppgick till 54 % för SMF som investerar måttligt i språkkompetens. För de företag som investerar mest i språk uppgår andelen företag med en omsättning över 750 000 euro till mellan 67 % och 77 %.

4. Kan man mäta språkets ekonomiska betydelse på nationell nivå?
Ja, det kan man. Francois Grin, professor i språkekonomi vid universitetet i Geneve, har bidragit med nydanande analysverktyg när det gäller sambandet mellan nationalekonomi och språk. I sin modell skiljer han mellan tre variabler som interagerar med varandra; L (Language) språkliga variabler, E ekonomiska variabler och X alla andra variabler. Hans kalkyl berör än så länge endast Schweiz fyra klassiska nationella språk. Dessa fynd har dock betydande konsekvenser för hur språkpolitiken i ett land ska planeras så att den kan resultera i större konkurrenskraft för länder och företag. Modellen presenteras närmare i Grins bok "The Economics of the Multilingual Workplace” (2009).

5. Några siffror du vill peka på?
Enligt Grins språkekonomiska analysmodell genererar Schweiz fyra officiella språk motsvarande 9 procent av landets BNP. Det mervärde som flerspråkigheten genererar varierar dock med branschstruktur. I forskningsrapporten ”Les langues étrangères dans l´activité professionnelle” (Université de Genève, 2009) anges dessa nyckeltal för flerspråkighetens effekter för olika branscher. Flerspråkigheten har störst betydelse för IT-tjänster (22,67 %). På andra plats kommer kemiindustri (16,20 %), transporter (16,03 %) och maskinindustri (15,31 %). På tredje plats kommer tillverkningsindustri och finanser med 12,33 % respektive 11,92 %. Inom offentlig förvaltning och detaljhandel har flerspråkighet mindre betydelse (2,84 % respektive 3,45 %).

6. Några ord om det område du nu tittar på ”Brist på flerspråkighet kan bromsa e-handel”
Flera studier tyder på att en majoritet av internetkunder endast handlar på webbsidor som finns tillgängliga på deras eget språk. Därför går det inte att utesluta att företagens internationella e-handel kan bromsas av företagens brist på flerspråkig webb. En hel del data tyder också på att det inte räcker med att använda engelska som webbspråk för att nå kunder utomlands. Endast ett genomsnitt på 25 % i åtta stora icke-engelskspråkiga länder, däribland Frankrike, Tyskland, Japan och Kina, handlar regelbundet från engelskspråkiga sidor. Vill företagen öka sin exportomsättningsandel från e-handel krävs en större lyhördhet för kundernas krav på webbspråksanpassning till det egna språket och en mer nyanserad syn på det engelska språkets status som företagens enda kommunikationsspråk. Något att fundera över även om man enbart vänder sig till den nationella marknaden eftersom det i olika länder idag finns invånare med fler olika modersmål.

7. Var kan svenska företag få mer fakta om språkekonomi?Området är under utveckling. På Europeiska kommissionens webbplats "Språk ger mer affärer" kan man hitta råd och information om hur en språkstrategi kan leda till bättre marknadstillträde och fler affärer utomlands, http://www.ec.europe.eu/languages/languages-mean-business/.
Svenska SMF bör studera fakta och siffror inom området språkekonomi för att på så sätt få hjälp att utarbeta en egen språkstrategi.

ASR tackar för ett spännande samtal.

ASR har talat med


Ingela Bel Habib om språkekonomi

Ingela forskar bl a inom områden som rör språkekonomi, handelsfrämjande, export och arbetsmarknad.

- Språkkunskaper är av stor betydelse för ett företags utveckling och ekonomi.

Läs mer här.

ASR har talat med


Eva-Marie Ek

Tidigare språkansvarig på EU-kommissionens representation i Sverige och tillika språkvetare diskuterar kring ämnet "Språk ger fler affärer".

Läs mer här

ASR har talat med


Karin Ehnbom-Palmquist,
ASRs språkambassadör, generalsekreterare i föreningen "Svenskar i Världen"

Karins hela yrkesliv har haft en internationell prägel.

När vi frågar om vikten av att tala språket i det land man verkar svarar hon att det är helt avgörande för hur man ska lyckas med sitt uppdrag.

Läs mer här

ASR har talat med

Kicki Emanuelsson och Ulla Petzäll, Internationella Skolorna och Erik Holmquist, Folkuniversitetet i Stockholm

Samtliga medlemsorganisationer i ASR genomgår en kvalitetsrevision. ASR har talat med representanter för två av dessa medlemsföretag.

Läs mer här

ASR har talat med


Carl-Johan Gestrup

Specialiserad på frågeteknik för fördjupade kontakter och bedömningar i samtal och intervjuer.

Carl-Johan betonar vikten av en kvalitetsrevision. Alltmer handlar om förtroende, inte minst gäller det företag som ska stärka språkkunskaperna hos medarbetare som blir representanter i mötet med en annan kultur.

Läs mer här

ASR har talat med



Johan Pohl om branschorganisationer

Johan Pohl är en erfaren organisationsmäniska med en samhällsvetenskaplig utbildning, som arbetat hela sitt yrkesverksamma liv i bransch- och yrkeförbund.  

Läs mer här.

ASR har talat med



Ylva Jonsson om kunskaper i språk som viktig kvalitetsfaktor i äldreomsorgen

Ylva Jonsson arbetar som sjukgymnast på Stockholms Äldreboende AB.

ASR diskuterar äldres rätt att kunna kommunicera obehindrat med ett äldreboendes personal– på svenska eller på det egna modersmålet med Ylva.

Läs mer här

ASR har talat med


Margareta Björk, f d fullmäktigeordförande i Stockholms stad, om språk och språkkunskaper i kommunal förvaltning


Margareta lägger stor tonvikt vid de mjuka frågorna i samhället och betonar att språk, studier i språk och vikten av kunskaper i språk finns med hela livet, både yrkesmässigt och som privatperson.

Läs mer här.

ASR har talat med


Jennifer Forsberg om svenskars kunskaper i engelska

Jennifer Forsberg, är född i Storbritannien och utbildad lärare där.

Hur duktiga på engelska är svenskar egentligen?

- Många svenskar har uppnått en bekvämlighetsnivå, där man känner sig hyfsat säker. Den nivån räcker emellertid inte hela vägen i yrkeslivet.

Läs mer här

ASR har talat med


Ulla Nissen, om den Gemensamma Europeiska Referensramen för Språk

Genom sitt arbete i ICC och genom andra internationella kontakter fick Ulla Nissen, centralt ansvarig för språkutveckling på Folkuniversitetet, kännedom om ”språkskalan”.

Hon och Folkuniversitetet arbetade för att introducera den i undervisningen i både främmande språk och svenska. Idag är referensramen ett officiellt hjälpmedel i Sverige.

Läs mer här

ASR har talat med


Maria Sjöström Gisslén, handläggare för språkfrågor på EU-kommissionen i Stockholm.


En viktig uppgift är att sprida budskapet om nödvändigheten att lära sig främmande språk. En EU-medborgare rekommenderas att kunna minst två språk förutom det egna modersmålet.  Alla medlemsländers språk är officiella EU-språk, idag 24 stycken.

Läs mer här

ASR har talat med


Gunilla Kadin, f d utbildningskonsult på TBV/Eductus,
om arbetet som utbildningskonsult

Gunilla är pedagogen som arbetat med att entusiasmera och inspirera kunder till att köpa utbildningar i språk och interkulturell kommunikation. Den egna erfarenheten har fått henne att inse att ”man med språkkunskaper kan erövra världen”.

Läs mer här.

Login